Vanliga frågor och svar om/för ungdomar i din kontakt med sektor socialtjänst i Skövde

1. Jag är orolig för min tonåring, vart vänder jag mig?

Det beror på vad din oro handlar om. Via Locus kan du få råd och stöd gällande frågor som rör alkohol och droger. Fältsekreterarna kan du kontakta vid behov av stöd eller frågor gällande exempelvis kriminalitet, psykisk ohälsa, alkohol och droger. Har du mycket konflikter med din tonåring eller känner du dig osäker i ditt föräldraskap erbjuder nätverkssamordnarna föräldrastöd i form av föräldragrupper (Komet). Finns det behov av att personer kring en ungdom träffas för att exempelvis samplanera så kan nätverksmöten, s.k. resursmöten, vara ett alternativ.

Du kan alltid kontakta sektor socialtjänst för att bli kopplad till rätt person eller om du har frågor. Ring Kontaktcenter på telefonnummer 0500-49 80 00. Är din oro av mer akut karaktär ska du prata med en socialsekreterare. Efter kontorstid och på helger kan du kontakta socialjouren.

2. Om jag kontaktar barn- och ungdomsavdelningen; hamnar mitt namn då i sektor socialtjänsts register?

Flera av de insatser som barn- och ungdomsavdelningen erbjuder sker oregistrerat, dvs. ditt namn registreras eller journalförs inte, och de sker på helt frivillig basis. Exempel på insatser som sker oregistrerat är; rådgivning, stödsamtal, bekymringssamtal, deltagande i föräldrastödsprogrammet Komet och resursmöten.

3. Vad gör jag om jag är orolig för att ett barn eller en ungdom far illa?

Om du är orolig eller om du misstänker att att barn eller en ungdom far psykiskt eller fysiskt illa, bör du kontakta barn- och ungdomsavdelningen för att prata med någon av socialsekreterarna. Du måste inte ha bevis eller med säkerhet veta att den unge far illa för att ta kontakt, utan det räcker med att du misstänker att så är fallet. Det är socialtjänsten som har utredningsansvaret. Är du tveksam till om du ska göra en anmälan eller inte kan du rådfråga utan att nämna vem det gäller. Efter kontorstid och på helger kan du kontakta socialjouren.

4. Kan jag anmäla anonymt?

Ja, som privatperson kan du anonymt göra anmälan om oro för en ungdom. Kom då ihåg att inte lämna ditt namn och telefonnummer. Fundera gärna på varför du vill vara anonym. Det är oftare lättare för socialtjänsten att hjälpa ungdomen och familjen om vi kan uppge vem uppgifterna kommer ifrån. Uppger du namn och telefonnummer så kan vi också nå dig för att återkomma med nya frågor.

Den som arbetar med barn och ungdomar är enligt lag skyldig att anmäla vid misstanke om att ett barn eller en ungdom far illa, och får därmed inte lämna en anonym anmälan. 

5. Vilken information vill barn- och ungdomsavdelningen ha vid en anmälan?

Vanliga frågor som brukar ställas till uppgiftslämnaren är:
- Namn, adress och telefonnummer gällande den unge.
- Varför är du orolig, beskriv gärna med exempel.
- Hur länge har du varit orolig för den unge.
- Vad tror du händer om inget görs nu.
- Var finns den unge just nu.
- Tror du att det är akut fara för barnet/ungdomen. Om Ja: i så fall vilken fara.
- Finns det andra barn/ungdomar i familjen som du tror far illa. Om Ja:
  vilka är dessa och hur gamla är de.
- Är det något särskilt vi bör tänka på vid kontakt med den unge och/eller
  vårdnadshavarna.
- Känner vårdnadshavarna till att du kontaktar socialtjänsten.
- Känner den unge till att du kontaktar socialtjänsten.
- Kan du tänka dig att medverka vid en träff med de berörda för att överlämna
  informationen.

6. Vad händer efter att en anmälan gjorts?

Vårdnadshavare informeras alltid om anmälan. Socialtjänsten har enligt lag (Socialtjänstlagen) skyldighet att ta reda på om den unge behöver stöd eller skydd. Vårdnadshavare och den unge kallas först till ett samtal för en så kallad förhandsbedömning. Syftet med den bedömningen är att ta ställning till om informationen/anmälan är så pass allvarlig att man behöver göra en utredning för att ta reda på mer information, för att sedan kunna erbjuda stöd till barnet/ungdomen eller familjen.

Om ärendet avslutas utan utredning kommer vare sig den unge eller vårdnadshavaren att finnas i socialtjänstens personregister. Har vårdnadshavarna inte gett sitt samtycke får socialtjänsten inte berätta för anmälaren om utredning inletts eller inte. Kvarstår din oro, eller om den tilltar, kan du göra en ny anmälan.

7. Hur går en utredning till?

Syftet med en utredning är att ta fram så korrekt och fullständigt beslutsunderlag som möjligt för att kunna erbjuda rätt sorts stöd. Därför behöver socialsekreteraren få tillgång till information och fakta som rör ungdomen och familjen. Informationen hämtas i första hand från de berörda och från olika personer som finns kring familjen. Ibland behöver socialsekreteraren stöd i sin utredning från andra myndigheter och experter, till exempel Barn- och ungdomspsykiatrin. Kontakt med andra tas oftast i samförstånd med familjen men kan även i vissa fall tas utan deras samtycke. Socialsekreterarnas arbete bygger på ett nära samarbete med familjen, med syfte att man tillsammans ska komma fram till vilket stöd som behövs. 

En utredning ska inte göras mer omfattande än nödvändigt. Den ska göras så snabbt som möjligt och som senast vara färdig inom fyra månader.

Mer information om hur en utredning går till hittar du här.

8. Är mina uppgifter sekretesskyddade?

Ja, om du är aktuell inom socialtjänsten är alla uppgifter om dig sekretesskyddade. All personal inom socialtjänsten har tystnadsplikt och får inte lämna ut uppgifter om dig till obehöriga.

9. Kan mitt barn få en kontaktperson/kontaktfamilj?

Kontaktperson/kontaktfamilj är biståndsbedömda insatser som kan beviljas efter utredning. Utredning görs av socialsekreterare på ungdomsavdelningen. Kontakta barn- och ungdomsavdelningen för att göra en ansökan.

10. Hur går man tillväga om man vill bli familjehem åt ett barn eller en ungdom?

Då är du välkommen att kontakta någon av familjehemssekreterarna på barn- och ungdomsavdelningen. Du når dem via Kontaktcenter på telefonnummer 0500-49 80 00. För mer information och svar på vanliga frågor om familjehem kan du också läsa under Familjehem, på barn- och ungdomsavdelningens hemsida.

11. Jag har fyllt 18 år och vill flytta hemifrån. Kan socialtjänsten hjälpa mig ekonomiskt?

Enligt lag är föräldrar skyldiga att försörja sina barn tills de fyller 18 år. Om du fortfarande går i skolan (gymnasiet) när du fyller 18 år förlängs den skyldigheten. Den gäller då tills du gått ut skolan, men inte efter du fyllt 21 år. 18-20-åringar som inte går i skolan kan alltså ansöka om ekonomiskt bistånd för egen del. Men när det gäller bistånd till kostnader för eget boende har ungdomar inte någon självklar rätt till detta. Ungdomar som vill flytta hemifrån får bara hjälp till bostadskostnader när det finns starka skäl för flyttningen, till exempel hälsoproblem.

Man räknar med att ungdomar inte flyttar hemifrån förrän de kan betala för boendet själva. Har du fler frågor gällande försörjning kan du kontakta vuxenavdelningens Försörjningsstöd, ring Kontaktcenter på telefonnummer 0500-49 80 00.

12. Kan man ha SANT-kort efter att man slutat årskurs nio?

Ja, det kan man. Man kan i nian be sin mentor/klassföreståndare om ett SANT-kontrakt eller höra av sig till drogförebyggande samordnaren per e-post eller telefon. Förmånsblad och eventuella vinster i utlottningar skickas med post hem till dig direkt från drogförebyggande samordnaren.

13. Dricker ungdomar i Skövde mer eller mindre än i andra delar av Sverige?

Nej, inte vad vi kan se i de drogvaneundersökningar som görs var tredje år. De visar att ungdomar som går i nian i Skövde dricker något mindre jämfört med genomsnittet i Sverige.

14. Är det farligare att röka vattenpipa än cigaretter?

Det är alltid farligt att dra i sig rök i lungorna. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) får rökaren under en röksession med vattenpipa i sig rök motsvarande 100 cigaretter samt nikotin motsvarande 6-7 cigaretter.