Skriv en egen fortsättning på berättelsen! Genom portalen 3

Hur kunde han vara så korkad att han tog den här genvägen förbi kärret nu på hösten? Han vet ju att den här stigen ibland blir översvämmad när det regnar mycket. Även om stigen i vanliga fall är säker och på tillräckligt avstånd från kärret, var det nu så mycket vatten att det var svårt att se var stigen gick. Han tittade sig omkring, han brukar känna igen sig, men nu tyckte han det såg likadant ut överallt. Men visst är det vid den där enbusken stigen går? Om han bara går rakt fram mot den är det nog ingen fara.

Han satte försiktigt ner en fot i taget, men precis när han började slappna av kände han att han sjönk ner med ena foten. När han försökte dra upp den sjönk den andra foten också och ju mer han försökte ta sig upp desto mer drogs han nedåt. Han kände paniken stiga och när han plötsligt kände hur någon tog tag i hans fötter skrek han rakt ut. Nu drogs han verkligen nedåt och snart var han nere i kärret helt och hållet. Till sin förvåning märkte han att han kunde andas, fast kärret nu slukat honom fullständigt. Det kändes inte som han var i kärret, snarare i ett utrymme under och framför honom var det någon eller något som sa - Välkommen till vår värld….