Vårt ledningsnät

Visst känns det som att det är väldigt smidigt att bara behöva lyfta på kranen, och så kommer det fräscht vatten hela vägen hem till dig? För att det ska fungera behövs många mil av ledningar, som tar lång tid och kräver mycket arbete för att läggas ner i marken.

Vårt ledningsnät med stora ledningar är nästan 100 mil långt, och då har vi gott om mindre ledningar. Det går att diskutera ledningar baklänges och framlänges alla veckans dagar. I nästan varje gata har vi en ledning, för att transportera vatten och avlopp till och från varje fastighet. Eftersom alla fastigheter behöver en liten servisledning som går från vår stora huvudledning fram til fastighetens gräns, blir det ungefär 7000 småledningar.

Varje fastighetsägare är ansvarig för de ledningar som går inne på sin fastighet. Precis som våra ledningar kan också de ledningarna springa läck eller gå helt av.

I våra ledningar går dricksvatten som ska vara jätterent hela vägen till din kran. Vi har också ledningar för spillvatten, där allt smutsigt vatten från din dusch eller toalett transporteras till reningsverket. Till sist har vi också ledningar för dagvattnet. Dagvattnet är det vatten som behöver försvinna när det regnar, eller som kommer från en husdränering. Om du ser en betongledning som leder vatten ut i en bäck eller sjö är det antagligen dagvatten. Det renas inte utan får rinna bort dit det inte gör någon större skada.

Förr i tiden var det vanligt med ledningar i betong, gjutjärn eller galvanierat stål. Nu lägger vi nästan bara ledningar i plast. För att kunna hålla våra gamla ledningar i bra skick arbetar vi med att undersöka dem och laga det som är dåligt. Oftast gör vi detta genom att filma: en kamera åker på en radiostyrd bil i våra avloppsledningar, och när vi tittar på filmen ser vi var ledningen är dålig.

När vi hittat något som gått sönder vill vi laga det så smidigt som möjligt. Vi försöker att inte gräva ner till ledningen, utan använder olika schaktfria metoder. Att lägga in ett mindre rör i ett gammalt kallas relining. För att byta ett gammalt rör mot ett som är lika stort eller större kan vi använda en teknik som kallas rörspräckning. Ibland väljer vi att använda en teknik som liknar en ballongvidgning som görs vid hjärtoperationer: vi för in något som liknar en strumpa i ett rör, blåser upp den och får den att stelna. Denna teknik kallas infodring.