Förebyggande underhåll i Tidans avrinningsområde

Projekt som drivs i Tidans Vattenförbunds regi med syfte att kartlägga potentiella lägen för vattenvårdsåtgärder och få till åtgärder i Tidans fyra sämst klassade vattendrag med avseende på växtnäring/övergödning.

Tidans avrinningsområde är uppdelat i 50 olika vattenförekomster, varav 10 utgörs av sjöar och 40 av vattendrag eller delar av vattendrag. 

Fyra sjöar och alla vattendrag utom ett, Stålkvarnebäcken, har sämre än god ekologisk status enligt vattenmyndighetens bedömning. Tidans vattenförbund har inte resurser att arbeta aktivt i alla vattenförekomster med sämre än god status. Prioriterat är därför arbete i de vattenförekomster med sämst status där klassningen grundas på hög påverkan av näringsämnen, då detta påverkar behovet av rensning. 

Majoriteten av vattendragen i Tidans avrinningsområde har måttlig status enligt Vattenmyndighetens bedömning. Två vattenförkomster, Klämmabäcken och Djuran har dock dålig status. Ytterligare tre vattenförekomster, Skeppsbrobäcken, Ömboån ovan Svesån och Gärebäcken uppströms Axtorp, har otillfredsställande status. Ömboån och Skeppsbrobäcken är nerklassade pga problem med övergödning med biologiska kvalitetsfaktorer som grund. I Gärebäcken anges försurning som en möjlig orsak till påverkan på fisk och kiselalger vilket varit utslagsgivande för bedömningen.

Vidare har vattenförekomsterna i Ösans avrinningsområde där Ömboån ingår av Vattenförbundet identifierats som ett prioriterat område på grund av stark grumling, det är dock Ösans huvudfåra och Lillån som står för de högsta nivåerna. Både Ösan och Klämmabäcken mynnar i södra delen av sjön Östen och leder till problem med uppgrundning och igenväxning. 

Den absoluta merparten av de aktuella vattendragens avrinningsområden ligger inom Skövde kommuns gränser. En delsträcka av Djuran går genom Hjo kommun och Klämmabäcken har sina källföden i Tibro kommun. Ösan börjar i Falköpings kommun och sträcker sig genom Tidaholms och Skövde kommun.

Ösan

Ösan har måttlig status med avseende på näringsämnen. De intensivprovtagningar som utfördes i vattendraget under 2016 och 2017 visar på mycket höga halter av näringsämnen med fosforkoncentrationer mellan ca 35-190 vid högflöde och en turbiditet mellan ca 10-65. Både koncentrationen av fosfor och turbiditeten var omkring 3 gånger högre vid de högre flöden som rådde vid 2017 år provtagning jämfört med 2016. 

Klämmabäcken

Klämmabäcken har dålig status med avseende på näringsämnen. De intensivprovtagningar som utfördes i vattendraget under 2016 och 2017 visar på mycket höga halter av näringsämnen med fosforkoncentrationer mellan ca 75-140 µg/l, och turbiditeter mellan 40 - 110 FNU. Båda med högst koncentrationer närmast inloppet till sjön Östen. Klämmabäcken uppvisar också extremt höga kvävehalter, från 13 000-28 000 µg/l. Högst värden uppmättes i Rallebäcken, som går ihop med Alebäcksbäcken vid Klåvasten. Även Alebäcksbäcken uppvisade höga värden, men ligger ändå längst ner på den uppmätta skalan.

Djuran

Djuran har dålig status på grund av övergödningsproblematik verifierat med såväl kiselalgsundersökningar som mätning av näringshalter. Medelvärdet för perioden 2007-2010 låg på 182 µg/l i jämförelse med referensvärdet/naturlig bakgrundshalt som ligger på 30,4 µg/l.

Skeppsbrobäcken

Skeppsbrobäcken har otillfredsställande status pga övergödningsproblematik verifierad av kiselalgsundersökningar. Några mätningar av näringsämneskoncentrationerna i bäcken finns dock inte.

Läs mer om projektet här. Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt.