Värings by omnämndes redan i skrift på 1300-talet, men har även förhistoriskt ursprung. Värings kyrka uppfördes år 1811 men möjligen ingår även delar av den medeltida kyrkan i nuvarande kyrkobyggnad.
Kyrkbyn som grupperade sig kring den gamla sockenkyrkan bildar ännu idag kärnan i tätorten. I dag finns flera byggnader från den gamla kyrkbyn kvar. Prästgården, Olof Ahlsgården och Sven Bengtsgården är exempel på gårdar som än idag står på sin ursprungliga plats. Deras ekonomibyggnader är dock försvunna och dagens villasamhälle är byggt på den gamla jordbruksmarken. I angränsning till kyrkan finns således ett litet område där tätortens ursprung som jordbruksby ännu är skönjbar.
Värings stationssamhälle växte fram efter att Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg anlagts 1859–61 och Värings station etablerades 1863. Järnvägen drogs något väster om den gamla kyrkbyn, och kom att få stor betydelse för samhällets framväxt. Samhället utvecklades relativt snabbt som stationssamhälle och handelsplats och hit knöts flera samhällsfunktioner. Redan 1896 hade orten telefon- och telegrafstation. På 1920–1930-talen fanns bland annat 5 bankkontor, chark, livsmedel, kött, järnhandel och klädaffärer på orten.
Stationssamhället blev även ett betydelsefullt centrum för den omgivande bygden. Det moderna villasamhället formades på 1950-talet efter andra världskrigets slut. Kring denna tid åkte många med buss och tåg in till Skövde för att jobba på bland annat Pentaverken (Volvo). Järnvägsstationen lades sedan ned år 1971.
Handeln i Väring har sedan storhetstiden på 40-, 50- och 60-talen minskat i antal enheter. Idag finns dock en hel del byggföretag etablerade på orten, samt även frisör, hovslagare, flera verksamma inom skogsvård och jordbruk, samt även MC kompaniet och Ryttaroptimering för att nämna några. På senare år har även en mataffär och resturang återetablerats på orten.
Datum