Värsås socken ligger i Kåkindsslättens utkant ostsydost om Skövde stad, i kanten av Tidans dalgång, genomfluten av Tidans biflöde Djuran. Socknens yta består delvis av utpräglad skogsbygd, delvis av öppen, odlad slättbygd. Agrara näringar med jordbruk med boskapsskötsel och i viss mån skogsbruk har präglat näringslivet i socknen. En mycket viktig binäring har dock varit byggenskap, då Värsås har varit känt som byggmästarsocknen under 1800-talet och 1900-talets början.
1942 startades Nybo Möbelindustri några kilometer norr om kyrkbyn och en liten tätbebyggelse av egnahem växte upp. 1948 etablerades Värsås Träindustri, ur vilken företaget Värsåsstugan utvecklades, senare överflyttat till Lundsbrunn och där verksamt under namnet Värsås-villan.
Djursätra brunn utvecklades först lokalt på 1850- och 60-talet, men 1881 bildades Djursätra hälsobrunn och Vattenkuranstalt. Kurorten var verksam in på sent 1900-tal. Övriga näringsverksamheter har främst varit Esbjörntorps tegelbruk, Djursätra garveri och Värsås andelsmejeri samt Värsås kvarn och såg.
I socknens centrala del ligger tätorten Värsås som även innefattar Värsås kyrkby, socknens största by och en gammal centralpunkt i bygden.
Värsås är den enda mindre tätorten i Skövde kommun där den gamla kyrkbyn av egen kraft utvecklats till en modern tätort. Det är också en av mycket få tätorter som inte ligger vid järnvägen och på så vis inte har någon bakgrund som stationssamhälle. Värsås skiljer ut sig genom att ha varit en gammal centralpunkt i bygden, den typ av bygdecentrum som fanns innan 1800-talets industrialisering och järnvägsbyggande gav upphov till helt nya typer av samhällsbildningar.
Värsås by kan ha förhistoriskt ursprung men har åtminstone medeltida bakgrund. Det var en medelstor by som på 1560-talet omfattade fem hela hemman och en ödetomt. Byns bondgårdar är idag, i likhet med före laga skiftet på 1850-talet, koncentrerade öster om landsvägen. Trots en del gårdsutflyttningar vid laga skiftet är den gamla bykärnans täta karaktär bevarad, starkt beroende av att gårdarna ännu har sina ekonomibyggnader kvar. Senare tillkommen villabebyggelse har nästan uteslutande placerats väster om Djursätravägen.
Datum