Vanliga frågor och svar om detaljplan

En detaljplan styr hur mark- och vattenområden får användas inom ett visst område och vilka begränsningar som gäller. Detaljplaner är juridiskt bindande. Bygglov får inte beviljas om det inte stämmer med detaljplanen. Bygglovsnämnden kan dock ge bygglov även om en åtgärd strider mot detaljplanen om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte.

Detaljplaner regleras genom plan- och bygglagen (PBL), men påverkas också av andra lagar, exempelvis miljöbalken. Normaltid för att ta fram en ny detaljplan är minst ett år från uppstart, beroende på planens komplexitet.

Att ta fram en detaljplan styrs av en process som regleras av plan- och bygglagen.

En detaljplan består av en plankarta med bestämmelser och en planbeskrivning. Plankartan reglerar markanvändningen och bebyggelsen och är den juridiskt bindande handlingen. Planbeskrivningen är till för att beskriva planens syfte, förutsättningar, bestämmelser samt konsekvenser vid ett genomförande av detaljplanen. Ibland finns ytterligare handlingar bifogade till planerna, exempelvis utredningar.

Ni som har fått information om detaljplanen i brevlådan har bedömts vara närmast berörda av detaljplanen. Det är den kommunala lantmäterimyndigheten som tar fram en fastighetsförteckning som underlag för bedömningen.

Fastighetsägare, hyresgäster som berörs av förslaget, länsstyrelsen, kommunala myndigheter och andra som har intresse av förslaget har möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Synpunkter på förslaget till detaljplan kan lämnas in vid två skeden under planprocessen; samrådsskedet och granskningsskedet.

Samrådet är till för att samla information i ett tidigt skede av processen. Utifrån de synpunkter som kommit in under samrådstiden, tillsammans med eventuella kompletteringar av utredningar, bearbetas förslaget inför nästa skede i processen som kallas granskningen. Under samrådstiden samlas skriftliga synpunkter in för att bearbetas vidare. Utifrån de synpunkter som kommit in under samrådstiden bearbetas förslaget inför granskningsskedet.

Granskningen är ett andra tillfälle att presentera och ställa ut förslaget till detaljplan. Även under granskningstiden finns möjlighet att lämna in skriftliga synpunkter på förslaget. Alla inkomna synpunkter sammanställs i ett så kallat granskningsutlåtande.

Nu när alla har fått möjlighet att tycka till om förslaget görs eventuella justeringar utifrån de synpunkter som kommit in. Därefter föreslås kommunstyrelsen besluta om att anta detaljplanen.

Det finns två tillfällen under detaljplaneprocessen där du kan framföra dina åsikter; samrådsskedet och granskningsskedet. Synpunkterna ska skickas in skriftligt till kommunen under samråds- eller granskningstiden. Kommunen sammanställer de skriftliga synpunkterna. Det är kommunens uppgift att se till helheten och att göra en lämplig avvägning mellan olika allmänna och enskilda intressen.

Endast de som framfört skriftliga synpunkter under samråds- eller granskningstiden, och anser att de inte fått synpunkterna tillgodosedda, kan överklaga kommunstyrelsens beslut att anta detaljplanen.

Kommunen sammanställer de skriftliga synpunkter som inkommit under samråds- och/eller granskningstiden. Synpunkterna sammanställs och bemöts i en samrådsredogörelse och/eller i ett granskningsutlåtande som presenteras för kommunstyrelsen. Det är kommunens uppgift att se till helheten och att göra en lämplig avvägning mellan olika allmänna och enskilda intressen.

En detaljplan börjar gälla (får laga kraft) tidigast tre veckor efter att kommunstyrelsens beslut om att anta detaljplanen har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Laga kraft är en juridisk term som innebär att ett beslut inte längre kan överklagas.

När tiden för överklagande har gått ut och ingen har överklagat kommunstyrelsens beslut om att anta detaljplanen, får detaljplanen laga kraft och börjar gälla. Först när detaljplanen fått laga kraft är det möjligt att bevilja bygglov. Bygglov får inte beviljas om det inte stämmer med detaljplanen. Bygglovsnämnden kan dock ge bygglov även om en åtgärd strider mot detaljplanen om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte.

Svar: När du köpte ditt hus följde den med den byggrätt som finns. En byggrätt är den maximala grad av bebyggelse som tillåts på en fastighet (en avgränsad bit mark) enligt en detaljplan. För att ändra byggrätten krävs en ändring av detaljplanen.  

Svar: Du måste börja med att ansöka om planbesked hos Skövde kommun via en e-tjänst på kommunens hemsida. Planbeskedet talar om ifall kommunen kommer påbörja planläggning eller inte på den platsen, eller med det målet som ansökan önskar. Om kommunen beslutar att inleda arbetet om en planläggning måste det tydligt framgå när detaljplanen kommer att kunna antas. 

Svar: Ja, du som önskar ändring av detaljplanen står för alla kostnader, inklusive eventuella undersökningar, i samband med detaljplaneläggning, oavsett beslut. Det rör sig ofta om 200,000 – 500,000 kr. 

Svar: Dagens lagstiftning gäller vid ny planläggning/planändring och den ställer ibland krav på dagvatten- och skyfallshantering, tillgänglighet när det gäller funktionsnedsättning, buller, bevarande av kulturmiljö, brandskydd m.m. beroende på platsens förutsättningar. Länsstyrelsen kontrollerar att lagkraven efterföljs. Detta kan göra att den tanke du har haft med utbyggnaden av ditt hus till exempel – inte längre är tillåten på grund av olika omständigheter som framkommer i den nya utredningen och som inte ingick i de lagkraven som ställdes då detaljplanen togs fram första gången. Det kan ge dig som fastighetsägare en annan utgångspunkt för vad som bör göras på din tomt.  

Svar: Det är kommunstyrelsen som prioriterar och beslutar vad och när det planläggs. När beslut tas om ändringar i detaljplaner prioriteras de uppdrag som ger mest samhällsnytta.    

Svar: För att ändra en befintlig detaljplan får man räkna med att det tar mellan 1–2 år innan detaljplanen har fått laga kraft. 

Svar: Att pröva planändringar för enstaka fastigheter i större detaljplaner är ibland svårt, då detaljplaner ofta reglerar allt från dagvattenhantering och trafiksituationer till byggnaders utformning för hela kvarter och områden. Kommunen behöver även göra en avvägning mellan den enskildes och det allmännas behov av användningen av våra resurser. 
 
Det kan i dessa fall en fördel att flera intilliggande fastighetsägare går ihop för att söka planändring. Det blir då fler som delar på kostnaderna.