Inledning
Förr i tiden fanns mycket ängsmark, eftersom de var viktiga för jordbruket. Ju mer äng man hade, desto mer foder kunde man ge djuren. Ju mer djuren åt desto mer gödsel fick man och då kunde man odla mer mat. Idag behövs inte ängar på samma sätt för jordbruket. Men de ärfortfarande viktiga för biologisk mångfald.
Ängar är ofta mycket artrika och där växer många olika sorters gräs och blommor. En äng kan till och med ha fler växtarter per kvadratmeter i jämförelse med en regnskog.
På en enda äng kan det finnas flera hundra sorters insekter (fjärilar, humlor, bin m fl.). Många insekter som föds på ängen flyger långt bort och pollinerar våra grödor på åkrar och i odlingar. De pollinerande insekterna är viktiga för att vi ska kunna odla mat. Vissa av dem hjälper oss genom att äta upp skadedjur.
Genom att fler välklippta gräsmattor omvandlas till ytor av ängskaraktär kan den biologiska mångfalden förhoppningsvis främjas i staden. En äng som lämnas åt sig själv, växer snabbt igen av gräs, buskar och träd. För att ängen ska finnas kvar behöver man sköta den genom slåtter. På sensommaren eller hösten slås då vegetationen av och samlas in. Slåttern gör på sikt att konkurrenssvaga örter gynnas medan starkare gräsarter missgynnas. Fler arter kan alltså då samsas på samma yta vilket gör slåtterytor artrika.
Biologi
Pollinering kallas det när pollen överförs från en blommas handelar till dess hondelar, vilket är en förutsättning för växtens befruktning. De flesta växter tar i någon utsträckning hjälp av djur (pollinatörer) för sin pollenöverföring. I utbyte får pollinatören föda från växten i form av nektar och pollen. I Sverige är det främst insekter såsom bin, humlor, fjärilar och blomflugor som är pollinatörer. Bin är de mest effektiva.
Drygt 90 procent av världens vilda växtarter och 75 procent av odlad gröda får hjälp med sin frösättning av pollinatörer. Pollinering mellan olika växtindivider kan hjälpa till att upprätthålla den genetiska variation som behövs för att växtens avkomma lättare ska kunna anpassa sig till en föränderlig värld.
Projekt Blommande gräsytor
Projektet Blommande gräsytor påbörjades hösten 2021 av Skövde kommun, där statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) är medfinansiär. Projektet har skett i samverkan mellan Gata och naturenheten samt Kommunverkstan (driftenheten på parksidan).
Syftet med projektet har varit att få större areal med blommande gräsytor i Skövde kommun samt minska arbetsbelastning, miljöpåverkan och öka den biologiska mångfalden i kommunen.
Första steget handlade om att genomföra en kartläggning av ett urval av våra bruksgräsytor, för att få fram ytor som är lämpliga att ställa om till mer blommande gräsytor. Projektet innefattade även att sprida kunskap och förståelse hos medborgarna för vilka positiva faktorer som blommande gräsytor medför. Resultatet av projektet kommer dessutom att bidra till minskad och förskjuten arbetsbelastning samt minskad miljöpåverkan från maskinparken.
Åtgärder för att gynna vilda pollinatörer inom tätort/stadsmiljö
På lokal nivå vill vi både uppmärksamma och motverka den utarmning av arter och individer som pågår världen över och som påvisats i olika uppmärksammade studier. Projektets syfte har varit att anlägga områden som gynnar insekter i tätort/stad och att ge uppslag till hur man på olika sätt kan bidra till att ge insekter bättre förutsättningar.
Vad har skett hittills?
Under period 16 maj fram till midsommarveckan 2022 utfördes en artinventering av kärlväxter för ängsmark på 34 st utvalda ytor i området Skövde-Hentorp.
En upphandlad naturvårdskonsult, Pro Natura, gjorde detta för oss. Inför inventeringen lät vi gräset växa upp och satte därför upp informationsskyltar ”Bivänliga ängar” vid respektive yta. Anledningen till detta är för att vi ville genomföra en inventering med avseende på förekomst av ängsväxter.
Nu har vi analyserat inventeringsresultaten, och det innebär inte automatiskt att det antingen blivit en gräsmatta eller en ängsyta. Utan kartläggningen kom att visa var vi har lämpliga ängsmarker och det kommer med stor sannolikhet resultera i att vi successivt anlägger "öar av mer blomrika ytor” i ett övrigt kortklippt landskap. Tanken från kommunens sida är att flera av de kortklippta ytorna som idag används för rekreation (solbad, badminton, fotboll osv), även i fortsättningen ska kunna användas för rekreation.
Informationsbroschyr
Inom ramen för detta projekt har också särskilda vykort med information om vilda pollinatörer framtagits. På vykortets baksida står varför de behövs och tips på lämpliga växter för din balkong eller trädgård, som främjar vilda pollinatörer. Inom kort kommer de att finnas att hämta vid kontaktcenter i Stadshuset.
Varför gör vi detta?
Olika forskningsstudier visar att vilda pollinerande insekter har minskat dramatiskt under de senaste åren. Vilda bin har en nyckelroll för den biologiska mångfalden och för vår matproduktion (exempel på ekosystemtjänster). Den ökade frukt- och frösättning som följer av exempelvis binas pollineringsarbete förbättrar villkoren för både fåglar, däggdjur och andra insekter.
Som en del i en hållbar samhällsutveckling behöver vi värna om de gröna sammanhängande stråken mellan stad och landsbygd och inom orten. Skövde kommun växer och det pågår byggprojekt och framtagande av nya detaljplaner, vilket innebär en ökande grad av markexploatering som kan bidra till en förtätning inom Skövde stad. Med grund i detta har vi valt att fokusera på att öka den biologiska mångfalden i våra tätorter och att bevara och stärka ekologiska funktioner och därmed kunna arbeta för att långsiktigt bevara ekosystemtjänster som vi är beroende av olika i den urbana miljön.
Vid eventuella funderingar kontakta:
Solveig Svensson, projektledare och biolog
Aron Sandling, kommunekolog
Vi nås lättast via E-post: skovdekommun@skovde.se
