Tomträtt
Tomträtt innebär en rätt att mot ersättning nyttja en fastighet (i bemärkelsen mark) utan att äga den. Skövde kommun är lagfaren ägare av fastigheten och den som har nyttjanderätten kallas tomträttsinnehavare. Byggnaden på fastigheten ägs av tomträttsinnehavaren.
Tomträtten är näst intill jämförbar med äganderätt. Det innebär bland annat att tomträttshavaren har obegränsad rätt att överlåta (till exempel sälja) tomträtten till någon annan eller att pantsätta den. Vad du får och inte får göra framgår av ditt tomträttskontrakt. Lagreglerna för vad som gäller för tomträtter hittar du i 13:e kapitlet i Jordabalken.
Sektor Samhällsbyggnads avdelning Mark- och exploateringsenheten (MEX) ansvarar för tomträtterna i Skövde kommun.
Tomträttsavgäld
Varje år betalar tomträttshavaren en avgift (hyra) till Skövde kommun som kallas tomträttsavgäld. Avgälden ändras vart tionde eller vart tjugonde år beroende på hur ditt tomträttsavtal ser ut. Avgälden är avdragsgill i deklarationen på samma sätt som dina räntekostnader.
Drygt 1 år innan nuvarande avgäld går ut så skickar kommunen ett förslag på ändringsavtal till tomträttsinnehavaren. I detta ändringsavtal framgår vad avgälden (hyran) för nästkommande avgäldsperiod kommer att bli. Vid omreglering av tomträttsavgäld skall enligt 13 kap. 11 § jordabalken tomträttsavgälden bestämmas på grundval av det värde marken har vid omregleringstillfället (avgäldsunderlag) och motsvara skälig ränta (avgäldsränta) på det uppskattade markvärdet. Den årliga avgälden blir alltså avgäldsunderlaget gånger avgäldsräntan.
Överlåtelse av tomträtt
Du som är tomträttsinnehavare har rätt att överlåta din tomträtt till en ny tomträttsinnehavare. Det kan till exempel ske genom försäljning, gåva eller byte. Sker en överlåtelse ska det meddelas till Skövde kommun med kopia på överlåtelsehandlingen, via e-post eller brev till Mark- och exploateringsenheten:
E-post: samhallsbyggnad@skovde.se
Postadress:
Skövde kommun
Sektor Samhällsbyggnad
541 83 SKÖVDE
Kom ihåg att du även alltid måste ansöka om fastighetsinskrivning genom att kontakta fastighetsinskrivningen vid Lantmäteriet
Arrende
Arrende innebär att en markägare upplåter mark till en arrendedator mot ersättning, s.k. arrendeavgift. Skövde kommun arrenderar, i mån av tillgång, ut mark för olika ändamål till både enskilda personer och juridiska personer. Vid alla markupplåtelser tecknas skriftliga avtal som reglerar villkoren för upplåtelsen. Arrendeavgiften sätts till marknadspris och påverkas av till exempel ändamål och läge. Reglerna om arrende finns i 8-11 kapitlet i Jordabalken. Det finns fyra olika typer av arrenden:
Jordbruksarrende
Marken upplåts för brukande. Både betesmark och åkermark hör till denna arrendeform. Skövde kommun ser positivt på att arrendera ut ledig åker- och betesmark som är i kommunens ägo för att hålla landskapet öppet.
Bostadsarrende
När arrendatorn har rätt att ha ett bostadshus på tomten. Det är arrendatorn som äger bostadshuset och kommunen äger marken. Det vanligaste är att bostadshuset är ett fritidshus. Man brukar då tala om ”byggnad på ofri grund”.
Anläggningsarrende
Utmärks av att arrendatorn har rätt att uppföra en eller flera byggnader för kommersiell verksamhet. Exempel på detta är bensinstation och fabrik. Även mobilmaster räknas som anläggningsarrenden.
Lägenhetsarrende
Samtliga upplåtelser som inte är att anse som något av de tre ovanstående arrendeformerna. Exempel på lägenhetsarrende är parkeringsplats, upplagsplats, kolonilott samt mark för idrottsändamål.
Servitut
Ett servitut är en rätt för en fastighet att använda en annans fastighet, exempelvis för väg. Servitutet är knutet till fastigheten och gäller oavsett vem som äger fastigheten eller om den byter ägare. I regel gäller servitutet tills vidare och har inget slutdatum. Den tjänande fastigheten belastas av servitutet, medan den härskande fastigheten har förmånen eller rätten.
Avtalsservitut
Bildas genom avtal mellan de berörda fastigheterna och måste innehålla vissa moment för att vara giltigt. Detta regleras i Jordabalkens 14:e kapitel.
Avtalsservitut kan också skrivas in i fastighetsregistret. På så sätt säkerställer man att nya ägare till berörda fastigheter ser att det finns servitut.
Officialservitut
Kan bara bildas, ändras eller upphävs genom en lantmäteriförrättning. Ett officialservitut kan bara upplåtas om det är av väsentlig betydelse för den härskande fastigheten. Det kan upprättas även om parterna inte är överens. Officialservitut redovisas i fastighetsregistret.
Nyttjanderätt
Detta är en rätt för en person att på ett visst sätt använda någons fastighet. Rätten kan gälla hela eller delar av fastigheten och är begränsad i tiden. Nyttjanderätten är bindande i högst 25 år inom detaljplanelagt område och 50 år i övrigt. Både arrende och hyra är en särskilt typ av nyttjanderättsavtal. Ett skriftligt avtal får skrivas in i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Hur avtal upprättas och vilka särskilda villkor som gäller för avtalet avhandlas i Jordabalkens 7:e till 15:e kapitel.
Ledningsrätt
Samhället är beroende av en mängd olika ledningar för att fungera, exempelvis el- och vattenledningar, fjärrvärmeledningar eller optiska fiberledningar.
Genom en ledningsrätt kan man reglera att en aktör tillåts dra sina ledningar över någon annans mark. Ledningsrätten innebär ett intrång i äganderätten och fastighetsägaren har därför rätt till ekonomisk kompensation. En ledningsrätt prövas och skapas genom beslut av Lantmäteriet.